Separationsfasen
Publicerat den
Three is a trend brukar man ju säga och ikväll är tredje kvällen på raken som Elsa somnar runt kl:18:00. Kan detta vara en rutin här för att stanna tro eller är hon bara tröttare än vanligt med tanke på att hon sover oroligt på nätterna?
Elsa verkar nämligen ha kommit in i en ny fas här i livet. Hon är klängigare än vanligt, sover dåligt, störtgråter när hon vaknar (vilket händer minst 4-5 gånger varje natt) och verkar drömma otäckt då hon vrider och vänder på sig i sömnen. Googlar lite på nätet och det som kommer upp är separationsfasen. Inträder någon gång runt 7-9 månader och kan vara ända till hon närmar sig ett år. Bara att bita ihop, rida ut vågen och försöka överleva nätter utan knappt någon sömn helt enkelt. Och visa Elsa att vi finns nära henne så att hon alltid känner sig trygg och vet att vi aldrig skulle lämna henne.
Lite om separationsfasen för er som är intresserade:
Separationsfasen, det absolut jobbigaste språnget under barnets första år. Barnet klänger otroligt mycket, sover dåligt, äter dåligt, kan bli ilsk och gnällig och frustrationen är stor hos både vuxna och barn. Det är nu som det händer mest saker, många barn är otroligt frustrerade precis innan de lär sig krypa och när de bemästrar den konsten kommer nästa sak… mamma är inte samma individ som barnet! Barnet kan bli oroligt, speciellt vid insomning och under sömnen, och vaknar till flera gånger för att kolla så mamma finns kvar. Vid den här åldern har barnet sin första förälskelse, i mamma och pappa. Att få små kärleksbett, nyp, luggningar är inte ovanligt. Inte heller att få ett barn som verkar sitta fast på en som ett plåster. Ingen annan duger än mamma (och/eller pappa).
Ni kan även läsa mer HÄR.
