Long time, no see
Publicerat den



Det har varit tyst på bloggen ett tag, livet hände och kom ikapp mig. Allt som inte handlat om att överleva har fått stå på vänt och jag har bara tagit en dag i taget.

Har slängt upp en hel drös med inlägg från denna tid främst för vår egen skull för att kunna gå tillbaka till detta framöver men ni kanske också uppskattar att se och läsa om vad som skett senaste veckorna.

Allt kanske ser glatt och bra ut och stundvis är det så, det är vad som visas upp. Men det är långt ifrån hur vår vardag ser ut numera. Under den senaste 1,5 månaden så har vi skolat in Elsa på dagis, jag har börjat jobba igen med allt vad det innebär i form av krav och prestation kombinerat med halvtidssjukskrivning. Eddie har gått igenom två leveroperationer och kämpar på med infektioner, röntgenundersökningar, läkarbesök och nu framåt väntar fyra månader med cellgifter. Tillsammans med detta så ska livet fungera och rullar på oavsett hur man mår. Eftersom att jag inte har någon familj som "bär upp" mig när det är tungt så är det rätt ensamt ibland trots fantastiska vänner runt om mig och jag tvingas till att vara starkare och duktigare än vad jag egentligen klarar av och orkar med.

1,5 år med cancer har kommit ifatt mig och jag känner mig trött, besviken, arg, rädd, orolig, utmattad men samtidigt enormt lycklig och tacksam över den kärlek vi får från älskade Elsa, en konstig ekvation av känslor!

Vill med detta visa att cancern inte går obemärkt förbi och man ska inte låta sig luras av hur glatt och härligt det kan verka på en blogg. Men det är den sidan som jag oftast väljer att viss upp för det är den jag vill minnas.







Jenny

Fina, kloka du! Jag önskar såå att jag kunde avlasta dig mentalt! Ge dig ledigt ett tag liksom... :( vi finns här för er alltid!



URL:


Heidi

Du är duktig som kämpar på Cissi! Styrkekramar till dig och din familj.



URL:


Eva-Maria

Fullt förståeligt att bloggen kommer långt ner på priolistan när man ska ta sig igenom den resan ni gjort och fortfarande gör. Tänker på er ofta och tycker att livet är så orättvist, cancer är en vidrig och hänsynslös sjukdom som tar alltför många liv. Rättare sagt alla liv den tar är FEL.

Styrkekramar från mig till dig Cissi. Jag känner press med jobb, hus och hem, barn etc etc etc och då har jag ändå en frisk partner vid min sida. Så du ÄR verkligen jättestark, hoppas du har någon att gråta ut hos då och då. Man måste få ventilera! KRAM <3



URL: http://evamariasoderberg.blogspot.com





NAMN
 

MAIL


URL





Spara?